Foto: signaturen IW, via Stockholms Stadsmuseum/Stockholmskällan (1992). Publicerad med tillstånd.
Det finns inte särskilt mycket material om Blackeberg på Stockholmskällan, men i ett par PDF-dokument med skolhusinventeringar döljer det sig en del riktigt fina bilder. Här har vi valt ut några interiörbilder från Blackebergsskolan från 1992. Som vanligt är det hög klass på arkitekturen i Blackeberg! Badet var nedlagt redan när de här bilderna togs. Hur ser det ut där idag? Arkitekt: Åke E Lindqvist.
{ 134 comments… read them below or add one }
Såg klassrummen fortfarande ut så där 1992? Fantastiskt! Det är ju precis likadana bänkar som vi hade när jag gick där 67–69. Bänkarna hade bläckhorn, bänklock och krok för väskan redan på den tiden. Måste vara samma
Och gardinerna verkar de inte heller ha bytt. Fast jag ser ingen kateder där fröken brukade sitta och som man kunde gå fram och vässa pennan vid.
I Badhuset lärde jag mig att simma. Kommer ihåg att att vi fick bada näck, killar för sig och tjejer för sig på olika tider, badfröken brukade spola oss rena med en stor vattenslang innan vi fick kliva ner i badet. Hon litade förmodligen inte på att vi duschade ordentligt.
Har ni inga gamla bilder från matsalen, slöjdsalen eller gymnastiksalen? De lokalerna skulle jag gärna vilja se igen.
Härliga nostalgiska bilder! Tack!
Följ länken till Stockholms Stadsmuseum/Stockholmskällan så kan du se resten av bilderna i PDF-filen. Det är bara exteriörbilder. Där nämns också “ett ursprungligt klassrum med bänkar från tiden”.
Tack! Rådjuret står kvar ser jag och så var det en bild på vaktmästarbostaden (S92-0300-12). Nedanför den stora klockan som finns på en av bilderna (S92-0300-18) så fick klasserna ställa upp på led innan vi skulle gå och äta eller ha gymnastik. Ordning och reda skulle det vara, kortast stod längst fram osv. Det var kadaverdisciplin på den tiden
I den lilla sidobyggnaden bakom rådjuret (S92-0300-17) höll magiser Nyman till med sin OBS-klasser, bokstavsungar kallas det väl idag, och där bakom finns/fanns även de äckliga toaletterna.
Jag har gått i Blackebergsskolan i sex år, 63–69, de tre första åren gick jag dock i ett annex som låg där de två vita fyrkanterna är inritade, framför huvudbyggnaden. Det ser inte riktigt ut som om det är vår skolbyggnad som är inritad då det nog bara var en byggnad som låg där. Minns inte riktigt. Börjar bli senil.
Otroligt kul att se de här bilderna. Jag har många gånger tänkt att jag ska åka till skolan och kolla in. Det har bara inte blivit av, av någon outgrundlig anledning.
Nu ser jag att det står: 1960 – Provisorisk skolpaviljong uppfördes på tomten, så det måste ju vara den lokal som jag gick i lågstadiet i. Kommer bara inte ihåg att det var två separata byggnader.
Eftersom det fanns så många barn i början av 60-talet uppfördes “paviljongen” där vi fick gå de två första åren. I 3:an flyttades vi över till stora skolbyggnaden. Paviljongen är numera borta och ersatt med dagis/fritis-byggnad.
Mina två första skolår (63–65) var det skolplikt även på lördagar. Då gick vi “halvdag” och hade roliga timmen som vi elever fick stå för eller så läste läraren högt ur nån bok. Kommer (av nån anledning) ihåg två av böckerna: “Två år i varje klass” av Kar de Mumma och så en bok som hette “Jesus från Nazaret”.
Vad gäller Badhuset så är det ombyggt till ett dagis sen ett par år. Precis som Ola minns jag proceduren i badhuset. Vi stod på led och fick varsin borste som man skulle skrubba kompisen framför på ryggen med. Sen fick man en duschmössa (typ strut) och så var det bara att springa in i duschen eller bli duschad med slangen – huvva! Tur att tiderna förändras.
Tack för intressanta kommentarer! Angånde badet så undrar man lite hur det är ombyggt. Finns bassängen kvar under golvet tro?
Eva verkar ha lite bättre ställt med minnet än vad jag har. Om hon bara gick två år i paviljongen så gjorde jag också det eftersom vi gick i samma klass
Men Eva, inte stämmer väl skissen som man ser via länken? Visst var väl paviljongen bara ett hus?
Badandet kommer jag mycket väl ihåg. Det var ju där som jag lärde mig att simma och det låg stor prestige i att kunna det. De som inte lärde sig det fick hålla till på den grundare delen där de kunde ha fötterna mot botten och de tuffare grabbarna höll till på den djupare delen. Mandomsprovet bestod i att kunna simma två längder under vattnet, fram och tillbaka alltså. Då var man häftig när man kunde det!
Jag har samma uppfattning som Ola vad gäller paviljongen – Jag minns bara en byggnad med 2 eller 3 ingångar. Det är inte så att den nya byggnaden som finns där idag består av 2 byggnader?
)
Idag går mitt bonusbarnbarn Alexander i Blackebergsskolan – cirkeln är sluten
Det enda jag minns av simhallen var att man skulle bada näck och vi fick bada tillsammans med killarna… mindre kul.
Minns någon magister Sundberg…?
Magister Robert Sundberg minns jag mycket väl – även om jag själv inte hade honom som lärare. Han var som klippt ur en gammal svenska film – alltid korrekt klädd med bakåtkammat (fett) hår. Tror han var poppis bland killarna som bl a hade honom i gymnastik (som det hette då).
Robert Sundberg hade jag som klassföreståndare 1972-75! Han var mycket speciell och gammalmodig, antikommunist ut i fingerspetsarna. Vi hade även styrketräning i badhuset, Robert tyckte vi killar var alldeles för klena upptill eftersom vi bara spelade fotboll så vi byggde muskler nakna en gång i veckan. Det gick en del rykten om honom oxå, han var aldrig gift och hade nakna pojkar omkring sig!
Någon som minns den ilskna baderskan i badhuset ? Tror hon hette Rut, om jag minns rätt. Vit rock, träskor och med rotborsten i högsta hugg. Hon hade ett jämt och fint humör – var med andra ord konstant förbannad. Simläraren minns jag också, dock inte vad hon hette. Kan det varit Nancy ?
Oj, Sundberg jobbade där när jag i skolan, 92-94. Min gamla musiklärare. Gammal i gården..
Tanten i badet minns jag väl. Och rotborstarna. Och simläraren som kom från från något öststatsland. Lydde man inte så fick man stå i skamvrån.
An gående översta bilden. In genom den övre dörren gick man bara när man var tvungen. Där hade tandläkaren sin mottagning. På motsatta sidan hade man hemkunskap.
Det är inte bara katedern som är borta. Det fanns tramporgel i alla klassrum. Man började dagen med psalmsång och fröken spelade orgel. Belysningen är också bytt.
Usch ja, nu blev jag påmind om tandläkaren…. Jag hade hål mellan framtänderna och fick välja om jag ville ha vit plastfyllning eller amalgam. MEN om jag valde den vita plastfyllningen så skulle jag minsann bli tvungen att komma och få det fixat på sommarlovet (varför vet jag inte, för det är väl ingen skillnad i tidsåtgång för olika fyllningar vad jag kan tro). Jag valde då att inte komma på sommarlovet vilket resulterade i en ful svart fyllning som flera år senare byttes ut mot vit (nåja gulvit..) fyllning.
Min bror fick fel tand uppborrad eftersom tandläkaren och sköterskan pratade om massa annat och helt plötsligt så upptäcktes att borrningen pågick i fel tand. Efter en snabb fyllning så borrades den trasiga tanden upp och fylldes självklart med amalgam.
På den tiden stod man ut med mycket och föräldrarna hade otrolig respekt för skolfolket och skulle aldrig komma på tanken att göra nån anmälan.
Hej,
Jag hade Robert Sundberg som lärare 1965-68. Det var ordning i klassen. Vi hade mycket kul som han ordnade. Klassresa, teater, klassfester, mycket teckning mm.
Jag tycker han brann för sitt yrke och det gjorde gott att han höll reda på oss.
Jag hoppas jag kan bidra med ett härligt kort på honom senare.
Det är ingen som pratar om vårtmedlet vi fick stå i rad (nakna) för att få på fötter och händer i simmhallens duschrum av baderskan innan vi fick gå i och simma.
Tänk vad bra det var att alla kunde simma till slut!!
Vilken rolig nostalgisk sida. Jag har också gått i den vita paveljongen framför huvudbyggnaden. Började 1964 och gick där i 1-2- I åk 3 flyttade man till stora skolan. Eivor Brander hette min fröken. Till Thomas Löwins son vill jag hälsa att jag gick i samma klass som din pappa i åk 1-9. Har många roliga skolminnen av honom och Mika Leinonen som var hans kompis. Minns att vi på hemkunskapen högst upp i skolan gräddade pannkakor som vi slängde ut genom fönstret…..
Simhallen och det ni beskriver där minns jag mycket väl, tramporgel, morgonpsalm, Robert Sundberg allt minns jag. Dig Eva kommer jag också ihåg, bodde i närheten av Ulla Sandberg och Åke Lasses som båda gick i min klass. Nu bor jag sedan trettio år tillbaka i Norrtälje kommun men återvänder faktiskt i bland till Blackeberg för nostalgipromenader när jag hälsar på min moster i Vällingby.
Robert Sundberg var min lärare 1959-1960. En liten man med bakåtkammat mörkt hår och skarp blick. Jag minns så väl att alla blev väldigt glada över att få en “magister” i ställat för en “fröken” som lärare. Det var otroligt spännande! Jag tror nog att alla gillade honom. Som jag minns var han rättvis, höll pli på allt och alla och gjorde roliga saker med oss.
När han var vår lärare hade vi vår första klassfest med dans! Vi dansade i ljushallen, minns jag. Och Robert dansade med alla oss finklädda unga 11-12-åriga damer. Han var duktig att dansa. Jag hade övat vals med min morbror inför festen och fick svepa ut med Robert för att testa färdigheterna. De höll!
Han hade musikundervisning med oss: skapade körer och grupper. Hela klassen fick lära sig Björneborgarnas marsch från början till slut. Jag spelade i en grupp tillsammans med några killar och vi övade hemma ibland. Taubemelodier var nog temat. Det här var långt före häftigare musikrörelser även om rocken var på väg.
Så minns jag att han var en stor beundrare av Karl XII och talade om att bevara traditioner och varnade för “den gula faran” = den växande kinabefolkningen som skulle välla över oss inom en snar framtid. Visst, han hade diversa gammalmodiga idéer – men det var han inte ensam om då och de existerar fortfarande idag.
Någon har skrivit att han inte lever längre. Det var tråkigt att få veta. Han var ung när han var min lärare så han skulle varit någonstans mellan 75 och 80 idag.
Vilket år byggdes Blackebergs skola? Jag började där 1964, då kändes det som om skolan hade en del år på nacken. En fantastisk skola med egen simbassäng, två gympasalar o två matsalar, teckningssal, musiksal, slöjdsalar, hemkunskap m.m. I den skola jag arbetar i Elmstaskolan på Väddö får man ha alla ämnen i hemklassrummet. Fast samhällsklimatet är ett annat och inget barn är nog rädd för oss vuxna, eller tvingas äta mat man inte tycker om.
Jag läser det du skriver Kicki (jag började där -63) och jag kan bara säga att det är Blackebergsskolans fel att jag fortfarande inte kan känna doften av stekt fisk utan att jag får kväljningar. De där vidriga stekta strömmingarna, fyllda av en massa ben, som man var tvungen att äta upp och den där äckliga j-a sönderkokta torsken, också den fylld med ben, som man inte fick slänga.
Hade man tagit mat på tallriken så skulle man också äta upp hette det. Problemet var bara att man inte själv fick bestämma hur mycket de skulle ösa upp. Sa man lite så fick man lika mycket som den före som sa mycket. Förbannade mattantsfascister som förstörde för min framtida relation till att laga och äta fisk.
Vi utvecklade en metod för att slussa iväg det mesta av det som var vidrigt. Mjölkglasen var ganska stora och av vit ogenomskinlig plast och om man vände dem upp och ner och ställde dem på tallriken så kunde man få in rätt mycket äcklig fisk under dem, sedan var det bara att hysta ner vidrigheterna i papperskorgen.
Ibland var tyvärr tanterna vakna och såg vad man höll på med och tvingade en att sitta kvar tills man antingen hade ätit upp eller att det det ringde. Otaliga är de gånger som jag kom försent till nästkommande lektion för att jag hade haft en strid med dessa militanta damer.
Jag har dock rekordet för antal blodpuddingsskivor under en lunchrast i Blackebergsskolan våren -66 . Tolv stycken fick jag i mig så allt var inte öken med maten. Antar att det är ett inofficiellt rekord – som bara jag minns
Kan även skuldbelägga Blackebergsskolan för att jag fortfarande måste ta en bedövningsspruta medans jag bara sitter i väntrummet till en tandläkare. Jävlars vilka renodlade sadister det var som lagade tänder på oss ungar. Och hål hade man, drösvis, man var ju stammis hos Akanders frukt och blommor
Tandläkarskräck och fiskhat är två saker som jag har med mig sedan min uppväxt och skolgång i Blackebergsskolan.
Fy på dig Ola! som lyckas frammana för länge sedan bortglömnda och förträngda skräckupplevelser, men man får ändå förstå dessa kär….ar, dom hade antagligen sina order att se till att alla åt upp maten. Bondesamhället och kriget låg inte så långt borta, då många for illa, och inte fick tillräckligt med mat. Så Per Albins folkhem tog på sig ansvaret att se till att alla barn åtminstånde fick ett “näringsrikt” mål mat om dagen. Att det sen inte var några stiärnkockar i skolorna, är en annan sak. Jag minns också den oaptitliga sörjan man serverade, ibland kallade man det fisk och ibland köttgryta, svårt att säga vilket som var vad. Det jag hade mest problem med var spenatsoppa med en äggula simmandes i, kan fortfarande inte med den. Konstigt nog äter jag med förtjusning stuvad spenat?? Vad gäller tandläkarna…..hu, vi hade en som antagligen var en övervintrad rysk brotterska, som tyckte att bedövning var lyx. Dessutom ryser jag när jag tänker på ljudet av den remdrivna borren, fy …..
Jo visst kommer jag ihåg det du berättar Ola. Det stämmer men jag har bearbetat det och har varken tandläkarskräck eller svårt att äta fisk, dock ej strömming.
Vissa vill ju vara värst, så här kommer nåt riktigt äckligt: i min brorsas klass gick en tjej som inte vågade fråga om hon fick slippa maten (det skulle ju ändå bli ett nej) så hon tvingade i sig tugga för tugga. Till slut tog det stopp och hon spydde upp lite i plastmuggen. Hon vågade ändå inte fråga om hon fick slippa utan – håll i er nu- drack upp det. Blä. Det är skrämmande att dessa “tanter” hade sån makt
Från skräckhistoria till solskenshistoria: Efter att ha haft ett otal vikarier under 1½ läsår fick vår klass äntligen en jättebra lärare – Gunilla Stille. Hon var ung, nyexad och fylld med pondus och medmänsklighet. Vi gjorde allt för att testa henne men hon styrde rättvist och vann allas hjärtan.
Nån som vet vart hon tog vägen?.
Kommer ihåg tandläkaren – jag hade 12 hål en gång. Usch! Strömming däremot gillade jag och annan fisk också.
Är det någon som kommer ihåg Albe – slöjdläraren i textil i Blackebergsskolan. Kollade på Birthday och det finns bara en Albe och det är Lilian Margaret Albe, fyller 90 år nästa år. Minns att när vi hade slöjd på lördagen på 60-talet så hade hon alltid Melodikrysset igång och sen fick vi hjälpa henne att lösa det. Vi blev även hembjudna till henne i Bromma. Måste vara samma hus som hon bor i nu. Har för mig att hon bodde där med sin mamma och vi fikade i deras trädgård och fick äta rabarber. Vi gick från och till Abrahamsberg.
Jag minns SOLVEIG Albe mycket väl. Hon bodde med sin syster i Äppelviken. Ev kan nog mamman också bott där. Den Albe som i dag finns på adressen är systern. Jag och min kompis Karin var också hembjudna till henne på saft o bullar. En lite speciell dam men med mycket gott hjärta. En bra lärare, hon fick mig att tycka att syslöjd var roligt. Tidigare hade vår klass haft Britt Norman, vi fick henne igen sen på högstadiet. Hon var inte alls lika älskvärd som Albe.
Jag minns inte vad slöjdfröken hette, förmodligen Albe, men jag minns henne som person. Kommer inte ihåg hur länge jag hade syslöjd men det var väl någon termin. Hon brukade utbrista: – Nämen, titta på alla mina 24 små stjärnögon och favoritbarn, när vi tolv grabbar i klassen (eller hur många vi var, minns inte exakt) äntrade hennes lektionssal. Hon brukade bjuda på knäckebröd medans man satt och försökte förstå sig på hur en nål och lite tråd fungerade. Hon var snäll men lite fjollig kommer jag ihåg att vi grabbar tyckte.
Hatläraren nummer ett var Rune Eng, mussemajen. Egentligen inget direkt fel på honom bortsett från att han var totalt humorbefriad och tillhörde fel fackförbund när det utbröt storstrejk i landet, runt 66 – 67, och alla lektioner var man befriade ifrån utom hans. Han såg dessutom till så att lilla oskyldiga jag fick premiärinviga den nya kvarsittningen som hade införts på lördagar. Mina föräldrar var lagom glada när de var tvungna att vänta ytterligare en timme på lördagseftermiddagen innan vi kunde åka ut till landet. Rune Beng.
Tack Kicki – Solveig var det ja. Vi sa väl bara efternamnet så förnamnet har glömts bort. Jo hon var en trevlig och duktig lärarinna. Rune Eng kommer jag ihåg – inte rolig alls. Då var min klasslärare Robert Sundberg bättre i musik, vi fick sjunga in ett band och sända julklappar till något svenskt fartyg vid jul minns jag. Annars hade Sundberg sina egenheter!
Ja Ola, håller med om musikmajjen. Eng, Beng, han är fläng minns jag att vi sa som barn. Ganska oskyldigt mot vad barn i dag säger direkt TILL vuxna.
Något positivt var i alla fall att vi lärde oss Nationalsången o klassiska psalmer som kan vara bra att kunna i livet.
Att det var bra att vi fick lära oss klassiska psalmer håller jag inte med om men det är nog en annan diskussion. Vi hade Hjördis Rundqvist i 1:an till 3:an och hon tvingade oss att lära oss psalmer utantill. Hon brukade be alla i klassen att läsa upp läxan inför alla andra elever, en i taget. Hade man tur så började hon i rätt ände så att man hann lära sig dagens läxa som ett rinnande vatten under uppläsandet och därmed framstod som ett vetgirigt litet gossebarn. En mönsterelev. Måste dock säga att det mesta i de där psalmerna begrep jag inte ett smack av.
“Bereden väg för Herran! Berg, sjunken, djup, stån opp. Han kommer han som fjärran Var sedd av fädrens hopp, Rättfärdighetens furste, Av Davids hus den störste, Välsignad vare han Som kom i Herrans namn”
Vad är det för obegripligheter för ett litet barn att behöva lära sig?
Vi hade egna psalmböcker på den tiden. De ingick i skolbokssortimentet. Betvivlar att dagens ungar har det. Har faktiskt kvar min än idag även fast jag inte har läst i den sedan lågstadiet.
En annan klassiker med Hjördis Rundqvist var väl “Tryggarekan”. Vem glömmer väl hennes orgeltrampande och adamsäpplet åkandes hiss upp och ned i strupen när hon sjöng för full hals?
En annan obegriplighet – Ola – är väl att lära ett barn “daggstänkta berg, fallera! Vad är daggstänkta i en 8-årings värld? Bra eller dåligt- tja vi minns i alla fall texterna…
En annan lärare av den strängare stammen var också Magda Wallin. Sträng var bara förnamnet.
Solveig Albe gick bort för många år sedan (säkert 25 år sen). Hennes man (ja faktiskt, hon gifte sig på äldre dar) var kollega till min bror så därför vet jag det. “Albe” som var hennes officiella namn bland eleverna hade alltid 1 cm tjockt puder i ansiktet och var alltid väldigt “väl”-sminkad. Hon var nog den enda på 60-talet som hade tjocka guldbågar på sina glasögon.
Hennes hårda bröd åt vi tjejer medan hon lästa dagens dikt:-)
Robert Sundberg, en fantastisk lärare sett så här med ett rejält perspektiv.
Åren går, men faktum kvarstår att jag är övertygad om att “magister Sunbdberg” hade ett äkta och uppriktigt engagemang, utan dold agenda.
Jag var inte precis någon skötsam elev, men har ändå några positiva minnen från skoltiden, och det i huvudsak beroende på Robert Sundberg, och då bland annat en skolresa till Hilleröds Leirskole, hur det nu ska skrivas.
Jag tror att han kunde se oss, inte alltid så mönstergilla ungar, och dessutom förstå oss. Faktum är att vår egen äldsta son hade honom i skolan i början av sin skolgång. Tråkigt att läsa att Robert Sundberg inte finns med oss längre. Eftersom jag själv är inne och konsultar till skolvärlden litet då och då, så är min uppfattning att vi definitivt skulle behöva mer lärare som honom, ogifta eller inte!
Magda Wallin, HUUUHHHH – där gick det en rysning genom hela kroppen! Henne hade jag förträngt. Hon hade platsat i filmen Hets, en kvinnlig motsvarighet till Caligula.
Alla fåglar kommit re´n
vårens glada gäster.
Ytterligare en text jag missförstod. Tänkte att det är väl bra att fåglarna badar innan de kommer på besök.
Ja, det stämmer Albe var alltid välsminkad. Knäckebröd kommer jag ihåg men inte någon dikt. Men hon var nog väldigt kulturintresserad. Har något svagt minne om att, när vi var hemma hos henne, att någon av föräldrarna varit konstnär. Att det var mycket konst i huset. Så hon gifte sig på äldre dar. Hon kanske inte var så gammal när vi hade henne på 60-talet men alla såg ju äldre ut då.
Jag kommer ihåg att Sundbergs största idol var Karl XII ! Men han lärde oss historia väldigt bra även om det var mycket kring just Karl XII.
Solveig Albes pappa hette Gerhard Albe och var konstnär. Se
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Albe. Vi har faktiskt ett par etsningar av honom föreställande krigsfartyg. Ganska tråkiga! Min svärmor var kollega med Solveig Albe under några år och dom fortsatte att umgås. Kanske fick hon tavlorna av Albe nån gång. Själv hade jag också Solveig Albe nån gång på 50-talet. Jag minns att vi fick sy syslöjdspåsar för hand och att det var viktigt att sy med “prinsesstygn”!
Tack Annika – då minns jag rätt. Jag har bara trevliga minnen av Solveig Albe. Syslöjdspåsar fick vi också sy, på 60-talet men då var det väl på maskin har jag för mig. Jag har kvar min – såg den för ett tag sedan i en låda. En del lärare kommer man ihåg andra är helt bortglömda.
Jag gick på Blackebergskolan 1971-73 och hade Majken Jakobsson i första och andra klass. Vår klass var den enda klassen som inte var i paviljongen utan vi fick vara i det bortre huset (motsatt sida från där matsal och slöjd var). Jag minns att hon var tjänstledig en del och då hade vi lilla söta Doris Dahlgren som vikarie (som jag sedan träffade många gånger efteråt när jag jobbade extra i mammas Akanders affär). I trean hade vi Elisabet Boström. Tramporgel och “Morgon mellan fjällen” varje morgon.
Jag minns Albe och hur man fick lära sig att vika pappersmuggar på syslöjden, så vi kunde dricka vatten till knäckebrödet! Nancy hade jag också, rotborstar, att vi alltid började med torrsim nakna på kaklet och att det var kallt. Flourtanten? Kom inte hon till Blackebergsskolan?
Majken Jakobsson, det måste vara samma Majken som var föreståndarinna på barnkollonin “Brommagården” dit många ungar från Blackeberg åkte på sommarlovet på 50 och 60-talen, någon som vet?
FLOURTANTEN!!!!!!!
Den hade jag också förträngt. Jodå, hon och hennes sataniska polare var där. Man fick en mugg med äckelsörjan och sedan stod vi samlade runt plasthinkar, som stod uppställda på stolar, och gurglade i takt. Gurgel gurgel, spott ut! Det gällde att inte svälja något för då var det nära till kräkningar. Att inmundiga fluor i ren vätskeform är skitäckligt.
Att läsa och skriva i den här tråden är som att ligga på bänken hos en hjärnskrynklare och berätta om ens traumatiska barndom
Healing!
Ja visst ja, nu kom det upp till ytan. Minns också pappersmuggarna som vi fick vika och använda till att dricka vatten i till Albes knäckebröd.
Flourtanten minns man ju, äckligt var det!
Är det någon som minns Filadelfiakyrkans söndagsskola i matsalen? Min syster och jag gick där i slutet av 60-talet. Kommer ihåg den lilla “negerpojken” som nickade med huvudet som tack för slanten som man stoppade ner i ett hål. En kväll i veckan var vi hemma hos en “söndagsskolfröken” på Wergelandsgatan. Vi gjorde bl.a. grytunderlägg med mosaik. Kvällen avslutades med varmkorv och sen bibelläsning inne i vardagsrummet. På julavslutningen var vi i Filadelfiakyrkan vid Ängbyplan.
Majken Jacobsson minns jag mycket väl. Jag var jätte rädd för henne ,en elak äldre dam. Hon hade parallellklassen E, jag gick i D. Hon var ofta matvakt i matsalen och hade biblioteket. Jag minns en gång när jag varit sjuk och inte kunnat återlämna böcker på rätt datum. Jag var så rädd för henne så min mamma fick följa med och förklara varför böckerna inte kommit tillbaka, annars fick man sig en utskällning. Min egen fröken Eivor Brander har jag bara positivt att säga om, snäll o vänlig och en annan syn på barn än Majken. Skulle inte förvåna mig om Majken hade barnkoloni säkert lika elak som i Rasmus på luffen.
Jag gick också i söndagsskolan (varför jag började där har jag ingen aning om). Kanske gick vi där samtidigt Yvonne, för jag var också där i slutet av 60-talet? Men, inte finns väl söndagsskolan som aktivitet idag??
Söndagsskolan började alltid med gemensam samling i matsalen. Sen fick gå i mindre grupper och prata om nåt. Tror inte det var rätt forum för mig – har inte ens konfirmerat mig…. Tillsammans med min kompis Vivianne tog vi på oss rollen som “marodörer”. Vi busade och hittade på alla möjliga saker för att sabba mötena. Nån hade sagt att vi skulle få en bibel i äkta skinn med vårt namn ingraverat i guld om vi var med tillräckligt länge. Detta räckte för att vi skulle hänga oss kvar. (“Gratis är gott” som man brukar säga)
Vi var också hemma hos tanten på Wergelandsgatan. Har funderat en del på detta och funderat lite på hur de la upp det hela. Det var ju otroligt generöst att bjuda hem oss ungar och låta oss pyssla och sen bjuda på korv. Dit var allt trevlig och bra. Men att sen pracka på oss lite religiös verksamhet kändes inte ok. Det hade varit mycket bättre om de hoppat över den religiösa biten och bara varit positiva vuxna förebilder.
Bibeln blev min vid en ceremoni i Filadelfiakyrkan vid S:t Eriksplan. Jag har för övrigt aldrig öppnat den. Lustigt att det ändå var den som fick mig att härda ut i söndagsskolan.
En annan händelse: Genom söndagsskolan fick vi åka på läger till Sälen en vinter. Jättekul! En hake dock: man skulle åka iväg på olika kyrkliga aktiviteter och av nån konstig anledning så hade jag och Vivianne alltid ont i huvudet eller magen då så vi var aldrig med. Däremot blev vi jätterädda när övriga kom tillbaka och skrek och grät och berättade att de hade blivit frälsta! Kändes som skrämmande med en sådan reaktion och då var vi ännu mer övertygade om att detta inte var något för oss. Men i övrigt var det kul med pulkaåkning utför Sälenfjället.
Då måste vi gått där samtidigt. Vad hette Vivianne i efternamn, kan det vara en skolkamrat till mig? Jag fick också bibeln i Filadelfiakyrkan vid S:t Eriksplan. Men sen när jag skulle konfirmera mig så var jag inte välkommen till Filadelfia längre för jag hade ju tagit ställning för svenska kyrkan. Men det gjorde ju inget! Däremot så var jag inte med på något läger! På landsbygden finns Söndagsskolan fortfarande men jag kan inte tänka mig att den finns kvar i Blackeberg. Men visst var hon på Wergelandsgatan generös som tog emot oss. Kommer ihåg att hon hade en son också men han var inte med oss när vi pysslade i köket. Vi intog ju deras hem en kväll i veckan. Vi var dessutom ganska många där runt deras matbord i köket.
Eva!
Kollade på Stayfriends och du är född året efter mig. Du var väl klasskamrat med min syster Lise-Lott?
Jag har lagt ut klassfoton från både Blackeberg (avgångsår -69) och Södra Ängby (-72), kolla där. Eva och jag gick i samma klass. Vivianne hette Abrahamsson i efternamn och Lise-Lott var bästis med Maggan di Lorenzo, fast det sistnämnda vet du ju
Jag kommer ihåg dig även om vi inte har pratats vid så mycket.
Ola!
Jag kopplade inte ihop dig med Lise-Lotts klass förrän idag. Du och Ned höll väl alltid ihop om jag inte minns fel. Ni var hemma hos oss, tror att Lise-Lott fyllde år. Dig minns jag väl från den tiden! Måste kolla mer på Stayfriends.
Den där födelsedagsfesten kommer jag faktiskt ihåg. Neddan och jag gick dit objudna, Lise-lott hade ju bara bjudit tjejer, men vi blev insläppta ändå. Det var ju ganska vanligt att grabbar bara bjöd grabbar och att tjejer bara bjöd tjejer när man var i den där ålder. Kommer ihåg att LL fick en trasig knallpulverpistol av oss som vi hade hittat på vägen och sedan slagit in i lite gammalt tidningspapper. Har hon kvar den, tro?
Hela aktionen gick naturligtvis ut på att få i sig lite smarrig tårta vilket vi fick. Hälsa och tacka från mig nästa gång du språkas vid med henne.
Haha – den där pistolen visste jag inte om jag vågade påminna om. Tror t.o.m. att det finns fotobevis nere hos pappa. Men pistolen hamnade faktiskt i torpet här på Gotland och jag tror att den fanns kvar till förra året då pappa sålde torpet och vi rensade ut sakerna.
Ni var inte dumma som kom på att det fanns god tårta på kalaset och jag minns att ni såg ut att trivas väldigt bra bland alla tjejer!
Har du bilder från det kalaset? Det vore skojigt att titta på. De kanske inte är så Blackergsrelaterade så att de hör hemma på denna blogg men du eller Lise-lott kanske kan lägga ut dem på Stayfriends? Jag skulle tycka att det vore kanonkul att se bilder på gamla kompisar från 60- och 70-talet.
Har ni bilder från Blackebergsmiljöer från den tiden så vet jag att de som driver den här sköna bloggen tar emot dem med glädje! Å vi andra tittar gärna på dem.
Jag har skrivit en artikel om Blackeberg, för en del år sedan. Har lovat att sända den men ännu har jag inte hunnit. Måste göra pdf på den. Kommer jag lovar. Det finns säkert bilder från Blackeberg men de är i diaformat. Tycker att den här sidan är jättekul, bor i Visby så jag har långt till Blackeberg.
Vilken aktivitet ni har här. Känner att jag vill vara med.
Hej Ola. Det var länge sedan. Tack än en gång för pistolen. Jag kommer ihåg att vi tjejer blev jätte glada när två av våra favoritkillar kom. Nu kan du börja bli orolig för jag har bilder från kalaset. Ska leta och fixa så kommer det bildbevis. Eva, jag tror att även du finns på bild.
När ni pratar lärare så tänker jag på Ebbe (Karlsson?). Han gick alltid med gylfen öppen. Kommer ni ihåg?
Ebbe Larsson hette han. En mycket snäll och försynt man, hade tyvärr lite problem att hålla ordning i klassen pga det. Vi hade honom i matte och fysik. Han hade en fascinerande egenskap, han var både vänster- och högerhänt. Han började att skriva på svarta tavlan med vänster hand och när han kom till mitten så bytte han hand och fortsatte. Man kunde knappt se någon skillnad på texten. Fast det var synd om honom, han hade mist både fru och barn i en trafikolycka.
Jag ser fram emot partybilderna!
Jamendåså Yvonne då har jag full koll på vem du är – kul! Lise-Lott och jag har precis haft lite kontakt på Stay-Friends. När det gäller sonen till söndagsskolfröken så hette han – om jag inte minns helt fel – Ingemar.
Ebbe Larsson. Han var lärare i Södra Ängby skola. Och när vi ändå är där och nosar: vem minns inte Franz Melin (med phytagoras sats) och Janis Zalsmanis (som ofta berättade om sin flykt från öst) och så Lars Holthagen som hoppade runt på bänkarna för att illustrera jordens bana. Lars såg jag förresten en notis om i tidningen för några år sedan. Han ville byta namn från Holthagen till Solstråle men hade fått avslag på sin ansökan. Vet inte om han överklagade eller hur det gick.
Ja Melin minns jag och Janis Zalsmanis hade jag som klassföreståndare. Kollade på Birthday och han lever, är 90 år och bor i Bromma. Har sett hans namn i böcker om flykten från Baltikum. Lars Holthagen måste väl vara han som åt myror, stämmer med att han hoppade på bänkarna. Det var väl inte fler lärare som gjorde det. Kommer ihåg att det växte slingerväxter på Södra Ängby skola och det kom väl myror med dem och han åt dem som kröp i fönstret. Är det någon som minns Wilfred Schröder?
Jag har kollat lite på ratsit på våra gamla lärare för att försöka se vilka som fortfarande är i livet. Hittade en Janis Zalcmanis i Minneberg som är 90 bast som skulle kunna vara vår gamla historielärare. De borde väl ligga däromkring i ålder om de fortfarande lever.
På de lektionerna som han hade så hördes det aldrig ett enda knyst under lektionerna. Ingen vågade öppna truten i onödan. Den mannen hade respekt med sig, en positiv sådan. Jag minns att han undervisade om romartiden och att alla satt andäktigt och bara lyssnade. Han var en underbar berättare. Jag kan fortfarande rapa upp alla vägar som bar till Rom, åtta stycken var de. Jag trodde att det skulle komma på ett prov men det gjorde det inte men jag minns dem fortfarande
Franz Melin var kemimajje och hade puckelrygg. Det lär ska ha varit en elev som sa till honom: Äh, ta av dig ryggsäcken och bjud på en macka. Melin ska ha tagit honom och bokstavligt burit ut grabben på skolgården och skällt ut honom efter notor. Om det är en skröna eller ej ska jag låta vara osagt men det är så jag har fått det berättat för mig.
Jag minns också Hans Ekman som var vår klassföreståndare (Sve) och Erika Dahlén (Geo). Magister Jansson var en gammal avdankad militär och honom hade vi i gympa. Vad hette biologifröken (kan hon ha hetat Yngen eller nåt liknande?) och tyskafröken? Den sistnämnda var av den gamla sorten och höll läxförhör i tid och otid. Malmqvist eller nåt sånt har jag för mig.
Teckningsläraren fixade så att vi fick sitta i aulan och lyssna på Jesus Christ Superstar en hel förmiddag. Fortfarande den bästa popmusical jag har hört. Vi hade i uppgift att lära oss att perspektivrita och skulle rita ett hus i genomskärning, det var dessutom en tävling om vem som lämnade in bäst förslag på en huslösning. Jag kom senare på att vi faktiskt ritade en arkitektskiss till hans kommande hus. Per Meyer vann tävlingen minns jag. Vad teckningsmajjen hette minns jag dock inte.
Ser att Yvonne la ut ungefär samma info som jag själv medans jag filade på mitt inlägg.
Wilfred Schröder var väl engelskalärare? En liten tanig gubbe utan någon som helst respekt med sig.
Håller inte med om Wilfred Schröder – han var en jättebra lärare. Gjorde mycket för eleverna. Kollade lite efter honom och fick fram en som var född 1914 och dog 1979. Född i Dalarna, vilket stämmer. Han var lärare i engelska och franska.
Visst var Zalsmanis en bra berättare, minns att han berättade för alla i aulan vid ett tillfälle om sin flykt från Baltikum.
Vi hade en tysklärare som läste Janne Vägman under hela lektionerna, alltså inte på tyska utan på svenska. Är det någon som minns vad han hette?
Kemilektionerna var de tråkigaste så Melin minns jag nog för det.
Tror att jag hade samma teckningslärare men minns inte heller namnet.
Jan-Viktor Wahlgren är namnet på vår som det hette då teckningslärare. Jag träffar på honom lite då och då eftersom han liksom jag bor på landet. Jag på Väddö, han längre ner på Björkö. Mina barn hade honom på högstadiet här på Väddö. Nu är han pensionär sen ca 10-15 år tillbaka. Han har ala klasser han haft på kort berättade han för mig och när jag sa mitt namn gick han hem o tittade och återkom och sa att han hittat mig. Minns också perspektivritningen i aulan till musik, kanske blev det hans hus på Björkö… För min del blev det aldrig nån bild men det var kul att titta på alla pingiskillar i aulan. Bernt Holmgren minns ni honom då ? Vår klass 9 d /1973 hade honom som klassföreståndare. Han hade Bi o Kemi. Han var yngre än alla ni räknat upp och en bra lärare tyckte jag. Är nog i 75 årsåldern i dag. Britt-Marie Tägt hade vi också i ma o fy.
Skulle ju skriva om Holthagen också, en underlig lärare tycke man då. Vi som var vana vid stelbenta äldre lärare, men faktum är att han på sitt praktiska sätt gjorde så man förstod vad det handlade om. Minns att vi var på Tekniska museet med honom en gång…. Då hade vi kuuul.
Evy Jagren, Erika Daleus var andra på lärarlistan.
Jan-Viktors fd fru hade vi i teckning i Blackeberg men minns inte vad hon hette i förnamn. Där fanns också i vår klass Madeleine Tengblad, Karin Borg, Ann-Sofie Persson, Marianne Bideman och så till sist kom räddningen Stellan Ovemar en 23 åring med pop plattor som vi till Greta Bergqvists fasa lyssnade på. I dag är han tillbaka i Umeå som rektor på lärarutb. Hans dotter har jag träffat när hon sökte jobb på vår skola nästan 35 år senare.
Britt-Marie Tägt hade jag också. Måste vara hon som bor i Falun nu, 64 år gammal – stämmer säkert. Ja Wahlgren hette nog teckningsläraren som jag hade också.
Det fanns en lärarinna i Blackebergsskolan som hette Johansson i efternamn, vill minnas att hon hette Eva i förnamn, hon var syster med den kände jazzpianisten Jan Johansson (Jazz på svenska, Visa från Utanmyra, bla) som tyvärr körde ihjäl sig i alltför unga år. Kommer ihåg att man flaggade på halv stång för att hedra hans minne.
Var det inte en elev också som ramlade och slog i huvudet, mot berget som omgärdade flaggstången, så illa att han dog eller blandar jag ihop det med någon annan händelse? Det var när jag gick i lågstadiet, 63 – 66, har jag för mig.
Det stämmer med Jan Johansson, tänker alltid på hur nära det var att man fick höra honom i verkligheten. Han skulle ha kommit till Södra Ängby på hösten 1968, och spelat i aulan. Men dagen innan omkom han i bilolyckan.
Bernt Holmgren har jag sett i Åkermyntan vid flera tillfällen fram till för ett 10-tal år sedan när jag flyttade därifrån. Jag minns hur han – lätt besvärad – skulle ha sexualkunskap för oss när vi gick i 7:an
Yngen hette Ingrid i förnamn och jag har för mig att hon var med som stöd på den lektionen.
Nån som minns Els-Marie Carlsson, tror vi hade henne i sv och religion? Hon bodde f ö i huset som ligger precis vid t-banan i den tvära svängen mellan Stora Mossen och Alvik dit hon bjöd hem vår klass en gång.
Jag måste säga att jag blir imponerad Ola – själv har jag inte ett uns minne av några lektioner med gatorna som bär till Rom. Bra-ha-kunskaper eller?
Det jag minns bäst av Zalsmanis – förutom hans Balthistorier – är att när vi hade prov så hade en tjej i klassen svarat Findland på en fråga och för det fick hon fel för det finns inget land som heter Findland utan Finland. Undrar hur de resonerade på den tiden – det viktiga var väl ändå att man visste vad landet heter även om stavningen inte var helt korrekt. Vid ett tillfälle blev en annan elev utskälld för att hon svarade Svejts i stället för Schweiz. Visserligen kommer jag (och förmodligen andra också som var med på den lektionen) ihåg hur det stavas och uttalas än idag, men var det rätt metoder? Det kan vi fundera på.
Det är kul att se med vilken kärlek, omsorg och pengar man satsade på skolorna på den tiden . Det är en fantastisk arkitetektur där Blackebergsskolan bara är ett ev många exempel.
Vad det gäller lärare så kommer jag i håg musikmagister Eng . eller Fläng som han kallades. Det var till att sjunga Taube så det ekade på musiklektionerna .
Vidare så fans det en syfröken som hette Albe. Hon hade allatid favoriter i klassen . jag var en av dom. Fick högsta betyg i syslöjd för att lag sydde förutom det obligatoriska slöjdförklädet även gympapåse och ett par gröna Tarsanbadbyxor med en broderad dykare på.
Vidare väcker bilderna på simbassängen en känsla av skräck och förtjusning.
Ingen glömmer väl damen som såg till att man tvättade sig ordentligt innan och avskölningen i den iskalla duchen.
Och den heltokikiga badmästaren Bad Åke. det var raka led med tårna på linjen där alla skulle ställa upp sig nakna i givakt.
Och de som inte kunde simma skulle drillas och tvingas lära sig.
Han var enligt mitt tycke heltokig.
Obs det var delade bad timmar så killar och tjejer hade inte bad ihop.
Tillsyns lärare Nyman tror jag att han hette glömmer man inte heller.
han myndiga förmaningar i det nyinstalerade högtalar sysemet i skolan .
De lurade i eleverna att det var dubbelriktat så Nyman kunde sitta på expen och höra hur vi elever skötte sig på lektionerna.
Han kunde också ropa i sin mikrofon över skolgården då han satt i sitt fönster och följde vad som hände på rasterna .
Sdan kom jag i håg att vi fick ställa oss klassvis på raka led innan vi fick gå in till maten . Det led som stod stilla och rakast fick gå in först.
Jag såg ett gammalt klass foto på vår klass på Stay Freinds taget utanför skolan.
Det var kul och se hur vi såg ut då.
Hasse C
Oj oj vad roligt att läsa alla kommentarer och hela denna sida. Jag blir så glad att det finns dom som upplevt samma saker som en själv, Jag minns verkligen syfröken, hon som man alltid fick hårtbröd och vatten av. Jag kommmer inte ihåg hennes namn med det finns andra här som gör. Jag är född 57 och heter Anna-lena jag har två äldre systrar som heter kerstin och Gittan. Kerstin är född 50 och Gittan 51 då hette vi Holmberg och bodde på Wergelandsgatan 8 tror jag. Min klasslärare hette Elisabeth Boström. Men vi flyttade till Danderyd när jag gick i trean, då gick väl mina systrar i åttan och nian. Jag ska titta runt här med glädje..Vilken nostalgitripp……….OH cocosbollsfabriken…oh segaråttfabriken……farbron som bodde ovanför systembolaget som stod där och vinkade….
Ja, min “svåra” tandläkarskräck grundlades också i Blackebergskolan o sedan Abrehamsbergsskolan. Håller med om mkt i beskrivningarna om lärarna. Melin var enl mig en helt fantastisk mattelärare. Gick på extra lektioner, eftersom jag enl honom fått för mig att jag var dålig i matte. Blev ganske inte så mkt bättre i matte men självförtroendet fick sig en rejäl puff uppåt. Magister Melin gick på ålderns höst o deklamerade o sålde dikter på Ekerö Zalsmanis tillhör absoluta toppskiktet av lärare jag haft, även om jag då som nu funderar över hans tankar kring judar. O så var det ju vår “allas” fröken Albe..har dåligt minne av knäckebröd o pappersmuggar, men minns väl att vi flickor åkte till Shangtungskolan (kanske inte rätt stavning) i sjätte klass o fick lära oss att sminka oss. Minns att min klasslärare Greta Bergqvist undrade hur vi skulle se ut dagen efter, vi fattade inte alls vad hon menade..Dagen efter kom nästan alla tjejerna för sent till skolan med knallblå ögonskugga, Perflex svarta mascara o rosa läppstift. Kan tillägga att jag hade högsta betyg för att jag var så väluppfostrad. Som jag kan minnas fick ni killar bara en termins syslöjd i femman o vi tjejer då förstås träslöjd. Har fortfarande ett ordenligt hyvelärr på tummen från den terminen..:)
De var kul att läsa alla inlägg om lärarna. När jag började i skolan i Blackan
1960 så var fröken Rundqvist min lärare de första tre åren. De elever som hon gilla fick följa med till hennes stuga i södra Ängby där de fick saft och bullar efter att de hade krattat löv på tomten, jag fick aldrig följa med.
Mera minnen dyker upp när man ser på korten. Aulan där även filmsalen låg fick jag sjunga solo då jag skolans stjärngosse. Jag var den ende i klassen som fick vara på de djupa i badhuset eftersom jag kunde simma
innan jag började skolan, då var det uppdelat mellan pojkar och flickor.
Janis Zalsmanis var min klasslärare när jag kom till Södra Ängby han hade bland annat hand om kvarsittningarna vilket inte var så roligt eftersom de hände att man fick vara kvar ibland, han hade man respekt för. Även Melin hade jag och en som vi kalla för Texas och fröken Röttorp. Det är väl bara de som var bra eller dåliga man kommer ihåg.
Ingemar! Jag tillhör årskullen som fick Hjördis Rundqvist somklasslärare när du gick vidare till 4:an. Jag har inget minne av att hon hade en stuga i S Ängby. Däremot minns jag att hon sent i livet tog körkort, köpte en vit Taunus som hon åkte med till Italien på semester under sommarloven – det måste ha varit den tidens “girlpower”.
Härligt att se den gamla bassängen igen där jag lärde mig att simma. Gick mitt sjätte år i Blackebergsskolan med Karin Flood som klassföreståndare. De tre sista åren i grundskolan gick jag på Läroverket, som det då hette. Klassföreståndare då hette de två första åren Stenberg och i nian var det Thore Falk. Rektor hette David Thörnblom. Härlig sida som jag återkommer till.
Vad kul att se skolan den ser ju lite annorlunda ut än när jag gick där från 1953 –1957. Bassägen var ju inte färdig vi fick gå ner till sjukhusets lilla bassäng. När den väl var färdig var det som att simma i en stooor pool.Jag minns att vid någon större tillställning i stora salen hur jag och min kompis satt utklädda som indian flickor och sjöng “här kommer indianer smygande som babianer” medan några pojkar kom smygande. Rektorn på den tiden hette Hyltefors “Hupp Hupp” kallade vi honom det lät så när han ropade “hör upp”.
Hej Kerstin
Gick vi i samma klass.
Klassföreståndare var Magda Wallin, andra som jag kommer ihåg, min granne Eva Hultqvist, Eva Engman, Johnny Pihl, Thomas Åbratt.
Glömde Göran
Hej Goran,nej jag är äldre än dig fast jag kände Tomas Flink, mer hans bror Knutte, och också Johnny Pihl. Jag tror min bror Bennie var mer din ålder. Han var ingen ungdomsgårdare!
Hej Kerstin
Nu kom jag på vem Du är.
Du är på bilden från torget.
Ja Ni var ju generationen över oss, typ Biggan, Timpa. Lillo, Dino, Stickan Boström
Jag är 46:a och det var stor skillnad på ett par år på den tiden.
Det var nån som frågade om ledare / som drev ungdomsgården.
Jag kommer i håg Erland och min scoutledare i NTO scouterna, kommer inte ihåg vad han hette.
Pytte, Han som var hogsta ledaren nar jag gick pa ungdomsgarden hette Arne Andersson, Erlands fru jobbade i “koket” salde fika. Jag ar bara 2 ar aldre. Stickan.Dino var mer min syrras kompisar. Biggan o Timpa mer mina men flera ar efter ungdomsgards tiden.
Hej Kerstin. Du nämner en Tomas Flink, är det samma Tomas som hade en yngre syster som hette Ulla?
Är det Flink som bodde på Grundtvigsgatan?
Med viss resarvation: ja
Ja Knutte o Tomas bodde pa Grundtvigsgatan, eftersom Tomas var yngre an jag sa vet jag inte om dom hade en syster ocksa.
Jag bodde i grannporten och visst hade de en syster!
G Tegner: Nu blir världen mindre och mindre – Thomas Åbratt och jag har jobbat på samma företag (Svenska Bostäder) under flera år. Hade ingen aning om att han också vuxit upp i Blackan.
Appropå bassängen i Blackebergsskolan så badade man där på kvällarna också.
Badet var öppet olika dagar för pojkar och flickor.
Jag tror jag var där på tisdagskvällarna och det kostade nån krona.
Badåke var vakt.
Så fantastiskt roligt att läsa alla kommentarer.
Själv gick jag i 1:an och 2:an i de små provisoriska lokaler som hörde till Blackebergs skola och som låg på Grundtvigsgatan, Jag tror vår klassföreståndare hette Ulla Jacobbson. Vi fick gå på led ned till Blackebergs skolas matsal varje dag för att äta. Badtanten med sin skrubbning glömmer man heller inte i första taget. Gick 3.an i Blackebergs skola för Karin Mjällby och sedan 4.an till 9:an i Södra Ängby. Där hade jag många av de lärare som nämnts ex.vis Zalsmanis, Melin, Holthagen, Texas ( som alltid läste janne Wengman) och Dennermark.
Minns att Holthagen började lektionerna med att hoppa jämnfota upp på katedern. Minns också en gång då vi fick en dag på att lära oss alla städer i hela världen som vi skulle pricka ut på blindkarta dagen efter. Vi sittstrejkade så rektor Bror Heikensten kom och undrade vad som stod på.
Ja den uppgiften verkar inte mänsklig, ni gjorde rätt som sittstrejkade. Att ni vågade på den tiden ??
Kul att läsa om Magister Robert Sundberg. Jag hade honom 1975-77 och min syster Marie 1972-75. Han var kanonbra! Han tog med ett gäng frön till ett ställe på Åland som han hyrde varje sommar. Jag var där vid 2 tillfällen. Han hade bandspelare och vi fick lyssna dåtidens komikerelit Hasse och Tage, Påvel Ramel, Martin Ljung o.sv. På kvällarna läste han högt ur sina favoritböcker Sir Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes minns starkt Baskevilles Hund. Tack Robert! Vila i frid!
Jag gick i Blackebergs skola 1964-70, och hade först Elisabet Boström, sedan i 4.an hade jag Maj Knutsson( Johansson) syster till Jan Johansson.
Hon gifte sig medans vi hade henne som lärare.
Kommer ihåg allt jag läst här, utom att vi fick bada näck. Det minns jag inte.
Kul att se bilder inifrån skolan.
Minns den hemska tandläkaren, som borrade bredvid och fel och bara pratade med tandsköterskan om resor, pälsar m.m.
Jag bodde på Björnsonsgat 52, 1960-1970 med familjen, en syster Ann f.54 och brorsan Lars f.60.
Jag gick även på lekis på Holbergsgatan, det var 1963.
När jag började jobba på Blackebergs sjukhus 1973 direkt efter 9:an, flyttade jag tillbaka till Björnsonsgat.52.
Men 1980 flyttade jag upp till Sollefteå, och bor nu i Sundsvall.
Hans: Jag gick också i “provisoriet” som det kallades då. VaVi var en liten klass och hade en lärare vars namn jag tyvärr glömt.
När vi började i trean i Blackebergs skola fick vi höra att hon kört ihjäl sig under sommaren. Nån som minns detta ?
Vi åt lunch i Södra Ängby, inte i Blackeberg.
Holthagen minns jag också mycket väl, han var speciell ! *S*
Har bara dåliga minnen av magister Sundberg, han var inte rolig att tas med om man inte var för honom “populär” Samma sak med flera lärare i Blg-skolan. Greta Bergqwist får mej att rysa än i dag. Albe bjöd som sagt på hårt bröd och “grönisar” en sorts halstablett. Monika Bogstam i gymnastik var också en juvel… Elisabet Boström var en klippa som lärare i årskurs 1-3, minns bara gott om henne.
Tänk Kicki vad olika det är, jag hade Boström i småskolan men hon tyckte inte om mig och det visade hon klart och tydligt. Hon mobbade faktiskt mig. Men i övrigt var hon säkert bra på att lära ut det hon skulle, jag kan ju faktiskt både läsa och skriva tack vare henne…
Välkommen hit Kicki, hoppas du mår bra!
Hej, är det nâgon som kommer ihâg Yvonne von Kylenstierna/Ekström som vi fick (1970) som klassförestândare dâ den andra läraren bröt ihop, Lillemor Cederborg? Yvonne var den bästa läraren man kunde tänka sig, alla ungarna gillade henne. Vi ordnade klassfester stup i kvarten och vi var ocksâ hembjudna till henne i Vällingby.
Jag är född -60 och jag tycker att alla som skriver i denna blogg borde skriva sitt födelseâr inom parentes efter sâ att man snabbare kan snappa upp vem som skriver. Jag hade Margareta Hagberg som klassförestândare i Södra Ängby, och i Blackeberg Majken Jacobsson. I lekis vid gamla Metro hade jag en fröken som hette Maj. Ska kolla om jag inte har det fotot kvar.
Jag har letat efter en bästis som flyttade frân Blackeberg, Ann Wahlgren, f -60, och bodde pâ Grundvigsgatan 22, i samma port som Dick von Schmalezee. Nâgon som känner henne? Hej dâ frân ett soligt Frankrike
Bra idé med födelseåret Tessan. När min klass gick på mellanstadiet så fick vi en lärare som hette Gunilla Stille. Hon var ganska nyexad och full av energi när hon tog över vår klass och gjorde underverk med den. Nån som vet något om henne?
Ja Ekström minns jag klart och tydligt hon var enormt populär, hade henne i gympa. Jag minns Dick oxå faktiskt. Dessvärre inte Ann.
Hej,
Jag kommer ihag att det var lite struligt i Sodra Angby mellan de som kom fran Norra Angby(jag) och de som kom fran Blackeberg. Men det kom vi over. Jag hade Zalsmanis som forestandare, och Pyret (Anne-Maj Nilsson) skrev en historia i Svenska klassen som hette “Da Spricker Hela Bubblan Boogie”, for det sa han jamt, med sin tjocka accent. Och Melin, som rullade pa sin stol och skrek att, “Nu blir det farligt!” Texas i Engelska, som jag trodde luktade sprit, men det var nog harvatten. Goran Strom i Matte. Och kommer ni ihag Leffe, musik lararen? Jag sjong med Thomas Bergman i aulan, det var roliga tider.
Hej, Eva du mâste ha gâtt i samma klass som min syster Jeanette. Hon är ocksâ född -56 och hade Robert Sundberg som magister.
Kommer ni ihâg den där stackars fysikläraren som kom runt 1974, en ung tjej som inte hade mycket auktoritet. Har glömt hennes namn, stackarn hon hämtade Rektorn stup i kvarten för att klassen var sâ odräglig. Och Flätan i gympan! Vilken stjärna, hon kom âkande i sin lilla volvo sportbil fast hon bodde pâ samma gata som gympasalen.
Jo, nog minns jag Flätan. Vi tjejer tyckte hon var hemsk när hon kom efter Hildeberg som vi fått göra nästan vad vi ville för. Men med tiden såg vi hennes fördelar och tyckte riktigt bra om henne.
Tina, jag minns när du och Bergman sjöng, ni sjöng Streets of London? Minns jag rätt? Däremot minns jag inte den musikläraren…
Tina: då fick du Zalcmanis efter min klass.
Texas hade vi också, hela år 7 spelade vi nåt spel som jag inte kommer ihåg namnet på, för det kom inga engelskaböcker. Kan ha varit Sänka skepp eller nåt liknande.
Dessutom var det strejk bland en del av lärarna hösten -71 har jag för mig.
Kommer ihåg att det var ett evenemang vid Valborg varje år..man fick uppträda med nåt på scenen i stora hallen, både i Blackeberg och i Södra Ängby. Oftast var det musik
När jag gick i Ängby hade vi en musiklärare som hette Bogdan Wronski, och han drog igång en musikgrupp som uppträdde ibland. Jag var med i den gruppen, och vi var rätt många har jag för mig.
Nån mer som minns Bogdan? Han hade rätt hetsigt humör ..*S*
Bogdan Wronski hade jag också, men har för mig att det var i Blackebergsskolan. Innan han kom hade vi Rune Eng som envisades med att vi skulle lära oss att med händerna visa takten. Nån som kommer ihåg när man samtidigt som man gjorde rörelser med armar och händer till ramsan: tatte, tatte, tavateve, tatte. Tror att tatte var det samma som halvnot och tavateve var fjärdedelsnoter. Trots att jag inte haft någon användning av denna kunskap så sitter den kvar i minnet – märkligt. Det är väl bara att nynna vidare: tatte, tatte, tavateve, tatte….. hihi.
Jo jag minns också tatte, tatte, tavateve, tatte men inte hos magister Eng utan på lågstadiet med Eivor Brander. Det var utsändning på radio med skolradioprogram bla i musik. Till det fanns ett sånghäfte med noter och takter vi skulle klappa, då var det tatte, tatte…… Det var bra häften med roliga sånger som jag har använt med mina egna barn bla sjunger mina 5 åriga tvillingbarnbarn visan om Nicko, Ticko Tin och jag vi for till stjärnorna en dag……. den står i häftet från 1965/66.
Bogdan Wronski hade vi på högstadiet, han kom efter Eng. En man med mycket hetsigt humör som sagt. Han kastade pekpinnen som ett spjut genom klassrummet en gång men säkert en duktig musikant.
Jag hade också Rune Eng. Han lät mig inte vara med i skolkören fast jag så väldigt gärna ville det, för jag hade “bara” 3:a i betyg i musik.
Som tur är så lyckades han inte förstöra musikglädjen; jag började spela gitarr 1971 och har inte slutat än….Har stor glädje och nytta av det i jobbet med barn.
Tava teve tatte minns jag också…*S*
Det var samma för mig, hur kunde man ha den regeln att bara de som hade 4 eller 5 i betyg fick vara med i kören ? På vår skola får alla vara med bara man deltar aktivt. Vad vi fick gå igenom…….
Minns ni hitteskåpet som fanns på skolan? Ett minirum med upphittade saker/kläder som Bibbis mamma skötte. Hon var ju städtant på skolan.
Allt från klockor till handdukar fanns där. Så mycket tror jag inte kom bort man var ju rädd om sina saker. Nu för tiden kan man fylla hela klassrum med saker från gameboy spel, overaller, stövlar och ingen saknar det !
Kom på att hitteskåpet syns på bild 2, längst ner till vänster. Det sitter vita gardiner för. Används det i dag tro ?
Den klass som jag gick i var otroligt strulig, och avverkade flera lärare i fyran och hösten i femman. De gick ut i korridoren och grät…
Första dagen på vårterminen i femman så kom en ny lärare till klassen.
Hon hette Gunnel Brolin, och hon fick faktiskt riktigt bra styr på oss.
Hon spelade basket i Blackebergs damlag, och fick med alla tjejerna i klassen på basketträning efter skoltid. Det var kul; även jag som inte gillade idrott särskilt mycket var med.
Underbara Gunnel Brolin! Vi var ett gäng tjejer som fortsatte att spela basket i mång,många år pga henne! Bl. a “Hoffe”, “Daisy”, Pia från min klass.
Jag gick ju i parallellklass med er Anki i C, jag i D och Suzanne i E. Jag minns Gunnel Brolin men inte någon basketträning. Tror inte några tjejer från min klass var med på den. Däremot kommer jag i håg att c/d klasserna spelade spökboll varje gympatimme med Monica Ståhl. Det kan ha varit i femman eller sexan.
Det stämmer, vi spelade nog spökboll i mellanstadiet. Det var nog ingen från er klass med på basketen. Vi var några som spelade vidare i 10-15 år!
Nu var jag ju bara tvungen att skvallra för Gunnel. Jag mailade länken till henne så hon kan gå in och kika hon med. Nu gäller det att ni skriver bara gott om henne…BASTA!
Hon var definitivt min favoritlärare den bästa någonsin. Jag hade Monica Ståhl före henne och tycker inte det var något fel på henne heller hon hade det nog jobbigt med oss.
Åh vad kul att du har kontakt med Gunnel, Ingvor !!
Hon var verkligen toppen som lärare !
Kan du inte be henne skriva nåt här, det vore ju jätteroligt !
Ja, hon har fått länken så hon kan se vad vi skriver för smarrigt om henne, så får vi hoppas att hon vill kommentera!
Tänk vad kul det är att sitta och läsa om allas gamla minnen. Har ju skrivits om Gunnel Brolin. Kommer i håg när hon dök upp i skolan, tror hon var ny utexaminerad lärare, för hon var så ung. Dessutom var hon lite av en “idol” då hon spelade i Blackeberg basket. Hade ju börjat bli populärt att spela basket. Gunnel var som en kompis istället för lärarare. Började själv spela i Blackeberg, med bla. Anki A, Pia D, Lena H. Så min uppväxt tillbringades i lilla hallen i Blackebergsskolan och sedan i läroverkets (gymnasiet nuförtiden) gymnastiksal. Var ju Pyrets (Anne-Maj Nilsson) pappa Åke Nilsson som startade upp basketen i Blackeberg, där även hennes mor Majlis också var involverad. Mina tränare var några grabbar från Blacken, Bobbe Lindahl och Lars-Olov Kritz. Även Anders Grönlund, sverigers mr Basket var där.Dom släpade sig upp tidiga helgmornar för att träna ett gäng tjejer på 12 år. Beundransvärt! En rolig tid!
Läst om badet i skolan. Verkar som om alla har samma minnen av dessa “tanter” som jobbade där. En äldre dam som skulle se till att man var “ren” och skrubbade en så man var skinnflådd på kroppen. Har hört att bassängen visst ska finnas kvar under dagiset. Fick inte tas bort pga att den var k-märkt.
Minns någon när det var “Karusellen” i aulan? För visst hette det så? Då fick skolans elever och lärare uppträda inför sin skolkamrater. Årets höjdpunkt och mycket populärt. Där fick man sjunga, spela teater eller annnat man ville visa upp.
Slöjdlärare Albe med sitt knäckebröd å vatten och kallade oss sina “gullenosar”! En förstörd generation som kan jämföras med “Vilse i pannkakan”!
Sedan denna tandläkare! Satt och snacka “skit” med sköterskan med huvudet bortvänt samtidigt som hon borrade.
Vill passa på att påminna om en annan lärare i Södra Ängby, min klassföreståndare Gunnar Edrèn och syokonsult. Det var en lärare som brydde sig och engagerade sig. Bjöd hela min klass samt lärare på sin 50-årsfest efter att vi slutat skolan.
En annan lärare jag minns med glädje är “Flätan”, vår gympalärare.
Hej Sussie !!
Kul att du skriver om Karusellen ! Jag kommer också ihåg den, det brukade vara runt Valborg varje år.
Gunnar Edrén minns jag också mycket väl, han var farbror till min bästa kompis, Camilla. Hon gick dock i Riksbyskolan, inte i Ängby.
Skoltandläkaren i Blackeberg grundlade min tandläkarskräck som fortfarande sitter bergfast…undrar hur många andra som fortfarande lider av det?
Mina äldre syskon (Monica och Tommy) har tandläkarskräck. Det var nog därför min mamma inte lät mig gå till skolans tandläkare utan jag gick på Eastmaninstitutet i stället. Jag har inte tandläkarskräck, även om jag nog kan tänka mig andra nöjen än att sitta i tandläkarstolar…
Jag kom inte i håg Karusellen men nu gör jag det, det stämmer precis. Min kompis Karin uppträdde en gång som teskedsgumman. Hon kunde härma henne precis. Kan ha varit 1968.
Gunnar Edren minns jag också, en lite udda lärare som gick i badskor. Tror jag hade honom något år i samhällskunskap innan vi fick Zalle, vilken kontrast……
Det jag inte håller med om är tandläkarskräcken. Jag gick på Eastmann både som förskolebarn och som tonåring och blev ganska plågad där så jag blev väl härdad. Har aldrig varit rädd för varken skoltandläkaren eller senare som vuxen. Även om det inte är det roligaste som finns. Synd att de borrade upp hela tanden för små hål bara.
Hej Sussie
Kul att du är inne och läser denna sida. Visst får man en massa minnen som poppar upp av allt som folk skriver och berättar om.
Ja, Karusellen var ett roligt inslag för alla i skolan. Tänk att få uppträda inför hela skolan ! Minns att dom som gick i sexan fick stå på balkongen och titta dom yngre satt framför scenen. Tänk när man äntligen var så gammal att man också fick stå däruppe!
På dom balkongerna låg klassrummen där man senare i högstadiet hade hushållskunskap. Minns dessa lektioner mest för alla dessa oskyldiga småhyss vi gjorde. För mycket diskmedel bla. så det skummade rejält. Detta bestraffades med att den skyldiga blev inlåst i skafferiet. Kan inte komma på namnen på lärarna. Någon som kommer ihåg?
Kommer också ihåg att vi i högstdiet hade något som kallades maskinskrivningssalen. Där fanns skrivmaskiner, ska tilläggas att dom flesta var manuella, några elektriska skrivmaskiner samt räknemaskiner. Låter som rena stenåldern nu när man ser vad som hänt med datorer och all annan teknik. Har för mig att den läraren hette Maja Klum.
Just ja..skrivmaskinerna !! De hade blanka tangenter, utan bokstäver för att man skulle lära sig fingersättningen på rätt sätt. Jag hade svårt att trycka ner tangenterna med lillfingrarna kommer jag ihåg.
Hemkunskapen gjorde att jag fick ett premium en gång minns jag..jag var visst den enda som INTE hade gjort nåt hyss…*S*
Jag fick gå fram på avslutningsdagen i aulan och hämta en bok om fåglar om jag inte missminner mig. GUD så pinsamt det var !!
Ja maskinskrivningssalen i Södra Ängby minns jag och Maja Klum. Hon var en av den skolans bästa lärare, rolig och alltid glad. Jag och många med mig hade maskinskrivning som Fritt valt arbete är väl det som i dag kallas elevens val.
Jag hade också det som fritt valt arbete i åttan och nian…det var roligt minns jag.
Maja Klum kan jag med glädje tänka tillbaka på – särskilt vid såna här tillfällen när det går snabbt och enkelt att skriva in texter utan att kolla tangenterna
På den tiden satt tangenterna lite annorlunda: å, ä och ö låg där , . och – ligger idag.
Hörde förresten helt nyligen att Gunnar Edrén bor ute i Nacka nånstans (minns inte mer exakt men…)
Maja Klum?? Är det Heidi Klums morsa? Minns ingen Maja eller maskinskrivningslokaler överhuvudtaget. Vart var de någonstans?
Häromdagen så röjde jag lite bland en massa kartonger och hittade en skolbok från Södra Ängby. Det var när jag gick i 7:an så det måste ha varit läsåret 70/71. Boken, eller häftet är nog mer rätt, heter: Arbetshäfte 3 till Läroboken “Hemkunskap för grundskolan” Receptsamling. Jag minns inte riktig allt från dessa lektioner, har för mig att vi mest slängde mjöl på varandra, men uppenbarligen så lagade vi köttbullar – eller försökte åtminstone. Jag har i alla fall skrivit upp ingredienserna. Och redskapen: 1 förskärare 1 skärbräda 1 stekpanna … osv. Oerhört pedagogiskt. Ska prova receptet vid tillfälle.
Jag hittade även ett par kort om att jag har genomgått polioympning som liten. Både 1959 och 1960, på Ibsengatan 9. Tyvärr så är mina föräldrar inte längre i livet så jag kan inte fråga dem men det kanske finns någon här som kan berätta om vad det var och vad det innebar?
Ola, har för mig att vi fick ett antal poliovaccinationer och att det på ryggen. De som var lite äldre fick ta dessa ympningar på armen med fula ärr som följd. Var inte polio samma sak som “barnförlamning”? Vi 50-talister klarade oss ganska bra från polio – mycket kanske tack vare dessa ympningar. Men de som är födda på 40-talet drabbades väl i större utsträckning. Den som fick polio fick ofta (vad jag har hört) t ex ett ben som blev svagare/kortare.
Tror du tänker på smittkoppsvaccinet Eva, det ärret har många av oss Blackebergs barn långt ner på ryggen istället för på armen som många andra. Doktor Dahlström tyckte inte vi skulle ha ärr på armarna klok man ! Polio sprutan ger inget märke, den fick man 4 st av och kollades då o då att man hade skydd kvar genom att man droppade något på armen som skulle resultera i ett rött märke fick man inte märket kliade man som bara den för att slippa ny spruta, kortsiktigt tänkande av barn.
Jag visste det!!! Satt och funderade på om märket på ryggen kom från smittkoppsvaccinet eller om det var polioympningen. Å så valde jag fel – typiskt. Skönt att nån har kollen i alla fall
Jag hade också maskinskrivning i Södra Ängby. Men maskiner utan bokstäver kommer jag inte ihåg. De var manuella och sen fick man en plåtskärm som skulle dölja bokstäverna. Man fick skriva under plåtskärmen.
Kommer inte ihåg vad läraren i hemkunskap hette men häftet som Ola har, det har jag också kvar. Vet att läraren hade skrivit en bok om hemkunskap som användes. Man fick sy förkläde och liten snibb att ha över håret i slöjden och det hade man sedan på hemkunskapen. De riktigt duktiga fick låna lägenheten som fanns intill lektionssalen och där fick de själva laga till en måltid medan vi andra fick hålla till i lektionssalen. Kommer ihåg läraren som sträng och vad jag minns så skötte sig de flesta under hennes lektioner.
Kommer ihag Edren–han var udda…Syo-konsult, sa var det ja! Ake Nilsson startade ju en jattefin basket tradition i Blackeberg. Pyret, Grynet, Smulan, Mutte var bara nagra av mina klubb kamrater. Bobbe Lindahl spelade, och Svante Kritz, Bertson, Mats-Ola Johansson och andra. Vi hade bra lag, bade tjejer och grabbar, pa den tiden! Vi var till och med skol Champions–och vi vann 70iaden!
@Eva Landelius! Hej! Detta är mycket märkligt. Kl 23:28 så får jag för mig att googla på “tavatevetatte”. Utan yttre påverkan. Till min enorma förvåning så hittade google *TVÅ* träffar. Jag kunde inte låta bli att kommentera. Ja, du har helt rätt. Jag har heller inte haft nytta av denna “ramsa”. Men varifrån kommer den? Jag hörde den första gången i grundskolan på sent 60-tal eller tidigt 70-tal.
Barbaselo! Hur kom du på att googla på just det? Jag har inte hört uttrycket sedan jag gick i grundskolan runt -67. Varifrån det kommer? Ingen aning. Men det har poppat upp i huvudet nån gång mellan åren. Nån annan som vet??
Kul att se dessa bilder. De fick man nog bara se i slutet på varje termin när man beordrades till aulan. Jag började i skolan 1952. Den var då helt ny. Den första månaden fick vi mjölk och bulle till lunch sedan blev det rejäl mat. Det man minns från skolans första år var Häpp Häpp, som var rektor. Var man olydig fick man ett fast och hårt grepp i nacken. Min första fröken hette Hjördis nånting. Hon var säkert utomordentlig som lärare. Hon lärde sig snabbt att inte utvisa mig efter lunch för då gick jag hem. Jag bodde på Elias Lönnroth inte långt från skolan. I fjärde klass min sista i skolan hade vi en fantastiskt vacker fröken, som vi killar var helt kära i. Jag började sedan i läroverket men tandläkeriet kommer man ihåg. Det var rejäla borrar utan misskund på den tiden. I närheten fanns det faktiskt under några år även söndagsskola med många stjärnor i böckerna.
Skolans simbassäng liksom senare gymnastiksalen voro härliga. Sam 50 meter på 30 sekunder på den tiden på superkort bana. Vi hade metallslöjd i skolan med en majje som brukade dunka på oss med rundstav i materialförrådet då och då. Inte för att vi var dumma utan för att i behövde lite uppfostring. I och för sig slog han inte särskilt hårt men han fick faktiskt sparken av någon anledning. Men han lärde mig att inte ansätta svarvstålet för hårt! Tiden i denna skola var förövrigt mycket positiv liksom den blev i läroverket. Jag har dock inte träffat många kompisar från den tiden utom Örjan Jansson. Glenn var en annan som jag sett under årens lopp och Ludvig Igra, som jag sett på TV i något sammanhang.
Min största flopp var att efter en veckas sjukdom komma till skolan utan att det fanns en enda männiksa där! Skurlov! Ha det!